Vår Historia

Till föreningens 100-årsjubileum skrev Nils Dahlbeck en kort översikt över föreningens historia. Översikten kan läsas nedan.

SHV 1873-1973
Många trädgårdsföreningar

Under 1800-talet bildades runt om i landet trädgårdsföreningar med uppgift att samla för trädgårdsodlingen intresserade personer och sprida kännedom om trädgårdsodlingen. Intresset blev mycket brett, man ville såväl sprida kunskap om nyttoväxternas behandling som om trädgårdarnas arkitektoniska utformning och om artkännedom. Många av dessa föreningar sökte även anlägga trädgårdar. Några sammanslutningar avsåg närmast att vara en träffpunkt för yrkesfolk och andra sökte ett så brett medlemsklientel som möjligt. Många av dem gav även ut tidskrifter och andra publikationer.

SHV bildades 1873
En av dessa organisationer visade sig äga en stark livskraft nämligen Sällskapet Hortikulturens Vänner (S.H.V.). Detta tillkom genom initiativ av hrr Georg Löwegren, A.W. Malm, James Loney och C.P. Lange som lyckades samla ett antal intresserade till ett konstituerande möte på Lorensberg den 20 december 1873. Den 29 januari 1874 fick så S.H.V. sina stadgar fastställda och man kunde välja den första officiella styrelsen där också initiativtagarna ingick. För trädgårdsintresset i västra Sverige har allt sedan dess Sällskapet kommit att förbli samlingspunkten, där medlemmarna haft tillfälle att träffa varandra och utbyta tankar om växter och växtodling och knyta livslånga vänskapsband.

Verksamhetens utvecklas
Sällskapet har alltid sökt utveckla sin verksamhet i takt med tiden för att på bästa sätt främja hortikulturens intressen. Formerna för verksamheten har därför ändrats om än Sällskapet liksom 1874 sammanträder till en årsfest varje januari. Alltjämt sker också intagningen av medlemmar genom inval.
Den 3 oktober 1878 beslöt Sällskapet ”att tilldela odalmannen Olof August Johansson i Otterbäck af Askims socken”, Sällskapets medalj, ”hvilket för första gången på detta sätt af Sällskapet utdelades” på ordinarie sammanträde den 7 november.
För växtbeståndets utveckling i Göteborg, då särskilt trädbeståndet, utgör S.H.V.:s tryckta årsredogörelser en ovärderlig kunskapskälla, där t.ex. synpunkter på AllÈn alltjämt kan vara vägledande.

Stadens prydande och blomstertåg
För att stimulera till stadens prydande började S.H.V. år 1909 prisbelöna sådana balkongodlingar som kan iakttagas från offentlig plats och för många var säkert Sällskapets diplom ett ärofullt dokument. Genom samarbetet med Göteborgs-Posten har denna verksamhet kunnat utvidgas väsentligt under senare år och omfattar nu Stor-Göteborgs tätbebyggelse.
Vid sekelskiftet var Sällskapet livligt intresserat i trädgårdsutställningar och blomstertåg. Det stora blomstertåget år 1904 levde länge i minnet och än minns många de stora blomsterutställningarna 1923 och 1933 då dåvarande kronprinsparet gjorde Sällskapet den stora äran att närvara vid öppnandet.
I större delen av landet kom fruktodlingen att ådraga sig det största intresset. Detta tog sig även uttryck hos S.H.V. som alltjämt genom avkastning från den Gustafsonska donationen sedan 1914 utdelar fruktträd till ”mindre bemedlade”. Den modernisering av donationsbestämmelserna som borde göras har ännu inte vunnit gehör.

Kursverksamhet
En påtaglig förändring och åtföljande livgivning av S.H.V påbörjades år 1950 med kursverksamhet och som höstterminen 1972 samlade 294 deltagare. Allmänheten visar ett ökat intresse för denna utbildningsform. Detta i stark kontrast med det allmännas bristande benägenhet att stödja detta ämnesområde inom den frivilliga bildningsverksamhetens ram.
Genom de offentliga utredningar som gjordes i samband med tillkomsten av den nuvarande naturvårdslagstiftningen framgick att trädgårdsintresset torde vara det mest utbredda av alla fritidsintressen. Med hänsyn till det betydande belopp som fritidsträdgårdarna omsätter, även nationalekonomiskt sett, nämligen av samma storleksordning som såväl den yrkesmässiga som den offentliga i parker och anläggningar, förstår man också de enskilda människornas önskan att bli konsumentmedvetna. S.H.V. , som den samlade punkten för alla, vare sig det nu är enskilda amatörer av olika inriktning eller yrkesfolk med olika ämnesområden, kan med trygghet se framåt mot den närmaste tiden att icke intresseområdet skall minska.

Medlem i RST
År 1874 upptog medlemsförteckningen 219 medlemmar, varav 57 in- och utländska hedersledamöter. Vid årskiftet 1972-73 räknade Sällskapet 721 medlemmar varav 13 hedersledamöter.
Genom den år 1965 genomförda nyorganisationen av Riksförbundet Svensk Trädgård (f.d. Pomologiska Föreningen) gavs möjlighet för SHV att bli denna riksorganisations lokalförening.
S.H.V.:s förhoppning är att allt fler skall bli medvetna om den betydelse trädgårdsintresset har för samhället. Verksamheten i trädgården ger möjlighet för alla åldrar, den ger allsidig motion åt utövaren, den ger icke endast ögonfröjd utan också matnyttig avkastning, den skapar trevnad även för andra, den innebär icke en miljöförstöring utan oftast dess motsats, den torde vara den mest samhällsnyttiga av alla fritidsaktiviteter.
Den som odlar sin trädgård tror på framtiden.

Nils Dahlbeck, 1973
Ni som nu är medlemmar i Sällskapet Hortikulturens Vänner, märker att Sällskapet fortfarande förändras i takt med tiden. Det är skillnad på 1973 års verksamhet och dagens, även om grunddragen och inriktningen är densamma. Exempel på detta är att Årsfesten i januari har bytts ut mot Trädgårdsfest i maj när vi firar Linnés födelsedag, vår Trädgårdssoaré har blivit en tradition vartannat år, växtbytardagar har blivit ett återkommande tema och från och med december 1997 har föreningen som synes en egen hemsida på internet.

 

Gamla stadgar

Comments are closed